1. Uppvärmning
Uppvärmningen är rollspelets viktigaste skede. Då diskuterar man och sätter sig in i rollspelets struktur och det ämne som skall behandlas i rollspelet. Omsorgsfulla förberedelser i uppvärmningsskedet är en förutsättning för att rollspelet skall lyckas. I uppvärmningen presenterar läraren rollspelets struktur för eleverna ifall de inte använt ifrågavarande arbetsmetod tidigare.

 

• presenteras rollspelets tema. skapar man en samarbetande atmosfär, där eleverna kan godkänna olika åsikter och synpunkter. 

• ger man eleven möjlighet och tid att grundligt och i lugn och ro bekanta sig med det ämne som skall behandlas i rollspelet. 

• stöder man eventuellt ännu eleven att lära sig mer om rollspelets tema med hjälp av tilläggsmaterial. 

 

 

2. Fördelning av roller

Innan man fördelar rollerna diskuterar man dem och vid behov beskriver läraren dem för eleverna. Det är emellertid ändamålsenligt för läraren att låta eleverna själv fundera efter vilka roller de borde ha med då de skall lösa det ifrågavarande problemet. Efter beskrivningen är det bra om eleverna själva kan välja vilka roller de vill ha. Läraren vet själv bäst hur det lönar sig att dela ut rollerna i varje lärogrupp, eller hur fritt eleverna själva klarar av att fördela rollerna sinsemellan. Om läraren delar ut rollerna är det viktigt att han försäkrar sig om att alla elever vill spela de roller de fått. Alla som deltar i rollspelet borde känna sig väl till mods. 

 

3. Utformning av intrigen 

Följande personer kan delta i utformningen av rollspelets intrig:

1. Eleverna, 

2. Eleverna och läraren tillsammans, eller 

3. Läraren. 

 

Eleverna funderar själva eller tillsammans med läraren ut historiens intrig. I vissa fall är det ändamålsenligt att läraren ger eleverna intrigen i huvudsakliga drag. Det är ändå alltid elevernas uppgift att hitta på repliker och forma själva handlingen. Läraren kan naturligtvis hjälpa eleverna med skådespelet genom att diskutera intrigen med eleverna. Det är viktigt att läraren betonar för eleverna att det viktigaste i skådespelet inte är att eleverna skall vara bra skådespelare, utan att de skall bearbeta rollspelets problem och lära sig något om ämnet de undersöker! 

4. Observatörerna 
Att man inte har roller för alla elever i klassen är inget hinder för att hålla ett rollspel. En del av eleverna i klassen kan fungera som observatörer. Observatörerna kan ge feedback på hur väl rollspelet lyckades. På det här sättet kan man få med hela elevgruppen i en aktiv verksamhet. Läraren bör också förbereda observatörerna väl inför deras uppgift genom att vägleda dem i följande saker: 

​

• Observatörerna får inte avbryta rollspelet. 

• Läraren skall instruera observatörerna att göra anteckningar och ge feedback. 

• Observatörerna skall påminnas om att de i diskussionen inte skall utvärdera klasskamraternas skådespelartalanger, utan iaktta själva processen! 

• I samband med utvärderingen skall läraren be observatörerna fästa uppmärksamheten vid rollspelets innehåll, inte vid dess form! 

​

5. Skådespelet
Skådespelet skall framföras kort och spontant en gång. Under föreställningens gång kan läraren ge skådespelarna råd, och t.o.m. avbryta uppvisningen om den inte verkar gå framåt. Om handlingen börjar spåra ur redan från början är det orsak att avbryta skådespelet och föra en kort diskussion t.ex. med observatörerna. Man kan diskutera vilka saker man skulle kunna ändra på för att lotsa rollspelet i rätt riktning. 

6. Diskussion 
I början av diskussionen är det vanligt att eleverna fäster sin uppmärksamhet vid klasskamraternas skådespelartalanger, trots att de tidigare instruerats att iaktta själva processen. I detta fall är det lärarens uppgift att leda diskussionen så att eleverna börjar fundera på hur en viss rollinnehavares handling inverkade på hur skådespelet utformades. Diskussionen är rollspelets nyckel. Man måste alltid reservera tillräckligt med tid för diskussionen och utvärderingen och på förhand skapa en passlig stämning. Läraren kan leda diskussionen med bl.a. följande frågor:
 

• Varför fungerade något som det gjorde? 

• Vilket motiv hade skådespelare X för sin handling? 

• Vilka andra alternativ skulle skådespelare X ha haft? 

• Vilka positiva saker med skådespelare X skulle man ännu ha kunnat ta fram? 

• Med vilka argument skulle skådespelare X ännu ha kunnat försvara sin åsikt?

 
7. Repris
Efter diskussionen kan man vid behov framföra rollspelet eller en del av det i repris. T.ex. kan en viss del av skådespelet vara av väldigt stor betydelse för lösningen på/ förståelsen av det problem man undersöker. Ibland kan man även upprepa föreställningen så att eleverna får byta roller sinsemellan. På det sättet får man ofta fram nya annorlunda synvinklar på rollspelet. Man kan undersöka hur skådespelets innehåll förändras då man byter ut någon av huvudrollerna. 

 

8. En andra diskussion och utvärdering 
Efter reprisen skall läraren leda diskussionen tillbaka till rollspelets ursprungliga tema eller problem. I diskussionen funderar man på hur det verkliga rollspelet var och hur man med hjälp av det fick en lösning/ förståelse av problemet eller annars redde ut den ursprungliga situationen. 

​

9. Slutsatser
För att man skall kunna komma fram till giltiga slutsatser och eventuella generaliseringar utgående från ett rollspel måste man noga analysera skådespelet. Det lönar sig att utvärdera och rätta elevernas ensidiga generaliseringar. I samband med utvärderingen kan man fundera på hur elevernas egna upplevelser inverkade på skådespelets händelseförlopp. 
 
Förkortat rollspel är lämpligt då det är frågan om en enkel och kortfattad problemsituation eller ett smalt ämnesområde. Också då eleverna känner till vad ett rollspel går ut på kan man hålla rollspelet enligt följande förkortade version:
 

• Förberedelser inför rollspelet och en redogörelse av problemet, 

• själva skådespelet och diskussion. 

I förkortad form kan man hålla ett rollspel under en enda lektion.