Protesterna i Belarus 2020–2021 är en rad protester och politiska aktioner i samband med presidentvalet i Belarus 2020, framför allt riktade mot den belarusiska regimen och president Aleksandr Lukasjenko som suttit som Belarus president sedan landet blev självständigt 1991, första valet var 1994. Inför valet har uppgett att 1300 oppositionella greps.

​

På valdagen, söndagen den 9 augusti, utropade Aleksandr Lukasjenko sig som segrare med mer än 80% av rösterna. Detta fick folk att reagera och gå ut på gatorna i protest. Responsen från polisen var hård, med batonger och vattenkanoner. På valdagen greps 120 människor och en person dödades av den belarusiska polisen.

 

Den 14 augusti utropade oppositionsledaren Svjatlana Tsichanouskaja sig som segrare i presidentvalet, hon menade att hon hade fått 60-70% av rösterna.

​

Söndagen den 16 augusti samlades enligt vissa bedömare över hundratusen demonstranter i huvudstaden Minsk. Demonstranterna bar på den gamla Belarusiska folkrepublikens röda och vita flaggor, som har blivit en symbol för protesterna och en markering mot Lukasjenko.  (Wikipedia 29.04.2021)

​

 

Yttrandefrihet

Yttrandefrihet omfattar en frihet att yttra och föra fram åsikter utan censur, begränsning eller någon typ av bestraffning. FN:s deklaration formulerar friheten på följande sätt: "Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser". En liknande text finns också i Europakonventionen om mänskliga rättigheter och FN:s konvention om civila och politiska rättigheter. Yttrandefrihet regleras ofta i ländernas grundlagar och handlar om förhållandet mellan staten och individen, inte om förhållandet mellan individer. (Wikipedia 29.04.2021)

​

​

Tryckfriheten

Tryckfriheten innebär att medborgare och grupper inom landet får publicera t.ex. text via böcker, internet, tidningar utan att någon förhandsgranskning eller censur äger rum. Envar har också rätt att fritt distribuera producerade texter. Tryckfrihet ses ofta som en grundläggande del i fungerande demokratiska samhällen. Varje medborgare i en stat där tryckfrihet råder har rätt att i tryck sprida sina uppfattningar så länge de inte bryter mot någon annan lag vars innehåll begränsar tryckfriheten. Tryckfriheten får dock enligt de demokratiska principerna inte inskränkas mer än vad som krävs för att skydda andra fri- och rättigheter.

​

​